Något om Lantmätareföreningen
och dess tidskrift under senare decennier
Jag har varit verksam inom
Lantmäteriet under praktiskt taget hela min yrkesverksamma liv. Efter
tingsmeriteringen vid Nedansiljans domsaga i Leksand åren 1962-1965
avviker. Det har medfört att jag kommit att känna mig nära
besläktad med medlemmarna i lantmätarkåren.
När jag pensionerades
från mitt arbete vid Lantmäteriverket i Gävle 1998 erbjöds
jag bli redaktör för Lantmäteritidskriften (tidigare
Svensk Lantmäteritidskrift) som var Lantmätareföreningens
organ. Den hade då under nästan hela 1900-talet varit lantmätarnas
tidskrift för erfarenhetsutbyte och utbildning och hade hög status
även hos domstolarna i fråga om rättsbildningen inom lantmäteriväsendet.
Innehåller byggde i huvudsak på att lantmätarna själva
redogjorde för sina erfarenheter och kunskaper men även utomstående
experter medverkade tidvis.
Vid slutet av seklet blev behovet av en
kunskapsförmedlande tidskrift mindre eftersom det från centralt
håll byggdes upp handledningar i olika lantmäteriorienterade ämnen
och överhuvudtaget fanns information att hämta i andra publikationer
och på det framväxande Internet. Viljan att författa artiklar
avtog och tidskriften hade svårt att fylla sex nummer om året.
Den minskades till fyra nummer de senaste åren.
Vid det nya sekelskiftet insåg föreningen
att tidskriften måste förnyas på något sätt. Jag
avgick som redaktör men stannade kvar i redaktions-kommittén.
Man funderade på att ge ut den enbart på Internet, men man kom
fram till att medlemmarna krävde en pappersupplaga. Därför
anlitades en extern redaktör som gav tidskriften en ny layout med annat
format och mera lättillgängliga artiklar. Ambitionen att ha artiklar
av vetenskapsliknande karaktär övergavs. Bildmaterialet fick en
dominerande plats. Tidningen döptes om till Lantmätaren.
På grund av namnlikhet med tidningen Lantmästaren måste den
kallas Nya Lantmätaren.
När föreningen sedermera fusionerade
och bytte namn till Aspect fick tidningen det nya namnet Svenska Aspect
(tillägget "svenska" även nu pga namnlikhet). Ny sammanslagning
ledde till nytt namn och nu heter föreningen Samhällsbyggarna och
tidningen Samhällsbyggaren. Efter denna förändring ingår
jag inte längre i redaktionskommittén.
